Väntar du barn och är positivt inställd till amning? Du som är gravid och tänkte amma ditt barn kan förbereda dig redan under graviditeten.

Information

På barnmorskebesöken informerar barnmorskan om amning vid flera tillfällen och kan ge tips om hur du/ni själva kan förbereda er. Läs gärna på om amning. Kika in i länkarna vi hänvisar till för mer information och filmer.

Förbereda kroppen

Kroppen börjar producera råmjölk redan från mitten av graviditeten. Du kan, om du vill, börja bekanta dig med brösten ur ett amningsperspektiv.

Mental förberedelse

Inför kommande amning kan du även förbereda dig mentalt. Här kommer några tips:

• Känn tillit till din kropp och ditt barn

• Ni är två personer som samspelar

• Barnet är kompetent och har många inbyggda reflexer, men behöver få vara nära nog

• Försök ha realistiska förväntningar på amningen

• Amning tar tid och kräver tålamod och en hel del träning i början för de allra flesta

• Jämför dig INTE med andra. Ni är en egen unik enhet

Du som har oro eller rädslor inför kommande amning, eller har haft en jobbig upplevelse med tidigare barn, kan få hjälp via amningsförberedande samtal. Då kan ni tillsammans göra upp en individuell plan för just dig.

På BB Stockholm Family har vi en egen amningsmottagning. Prata med din barnmorska om du vill veta mer.

De gravida som har diabetes rekommenderas att starta med bröstmjölksstimulering redan vecka 36+0. De kan även ta med sig sin råmjölk till sjukhuset, för att kunna ge den till barnet när det är fött. Om barnet behöver tillmatas använder man den egna råmjölken i första hand, och i andra hand modersmjölksersättning. 

Rekommendationen är att bröstmjölksstimulera två gånger per dag, 6-10 minuter per bröst. Det behöver inte komma en enda droppe. Om det kommer råmjölk kan du spara den i frysen. Att handstimulera brösten inför kommande amning kan öka tilliten till kroppens egen förmåga och även stärka självförtroendet inför amningsstarten. 

Rekommendationen för att minska risken för typ 2 diabetes senare i livet är amning i minst 3 månader.

Läs gärna mer om bröstmjölksstimulering i vår Kunskapsbank.

Handmjölkning kan vara bra att använda sig av om barnet inte orkar eller vill suga. På så sätt får barnet ändå i sig värdefulla droppar med råmjölk. Det är mer skonsamt mot bröstet att handmjölka än att använda pump. Med rena händer så håller du tumme och pekfinger på huden, som ett stort C, en bit utanför vårtgården. Tryck inåt bröstet och sedan vidare ut mot bröstvårtan, upprepa flera gånger.

Läs gärna mer om Amning i Kunskapsbanken. Där finns även filmer att titta på.

Första timmarna efter födseln är barnet ofta piggt och vill amma. Vi rekommenderar att barnet ligger hud mot hud med mamman. Barnet hittar då ofta själv till bröstet och börjar av egen förmåga att suga.

Amningshormonerna har en topp de första timmarna efter födseln. Om barnet inte suger den första tiden efter kan du börja handstimulera brösten för att lättare få igång mjölkproduktionen.

Titta gärna på filmerna vi rekommenderar i avsnittet efter.

Under det första dygnet behöver ni inte väcka barnet för att amma. Ha gärna barnet mycket hud mot hud, framför allt med mamma. När barnet är vaket och visar intresse för att suga (se sugsignaler) låt då barnet amma. Om barnet inte får tag kan du locka med några droppar bröstmjölk.

Efter första dygnet bör barnet äta minst åtta gånger per dygn. Många nyfödda vill suga fler gånger än så. En del barn måste man väcka för att de ska suga de första dygnen. Förslag på sätt att väcka upp ett barn är lyfta upp barnet, byta blöja, klä av, locka med bröstet, handmjölka och ge barnet med sked. Låt barnet styra rytmen.

Barn ammar vanligtvis ofta, 8-16 gånger/dygn, med stor variation över dygnet. Som mamma kan man uppleva att man ”ammar hela tiden”. Barnet styr tillgången av mjölk, så ju mer barnet suger desto mer mjölk bildas det.

När barnet vill suga kan det visa tecken på detta genom att vrida på huvudet från sida till sida, slicka och smacka eller söka efter något att suga på. En del barn börjar låta missnöjda och gråter. När barnet visar tecken på att vilja amma, lägg barnet till bröstet. Skrik är ett sent tecken på hunger. De flesta skrik de första levnadsdagarna beror på att barnet vill ha närhet eller mat.

Råmjölk

Råmjölk finns i brösten redan under graviditeten. Det är oftast små mängder i början, men det som barnet får i sig är fullt tillräckligt för ett friskt och fullgånget barn. Råmjölken liknar smält smör i konsistens och i färg men kan också vara starkt orangegul eller genomskinlig. Råmjölken är mycket näringsrik och skyddar mot infektioner.

Mogen bröstmjölk

Den mogna mjölken rinner ofta till under tredje till femte dagen efter förlossningen. Den är vit och tunnare i konsistensen och kommer i rikligare i mängd än råmjölken.

Mjölkstas

Mjölkstas kommer när den mogna mjölken rinner till. Det är en normal, fysiologisk reaktion då brösten känns hårda, knöliga och varma. En del kvinnor kan få lite feber i samband med detta. Handmjölkning innan amning kan underlätta för barnet att få tag när bröstet är spänt och stort. Mjölkstas är inte samma sak som mjölkstockning.

Det är bra att äta en väl sammansatt kost när du ammar. Om du tror att barnet reagerar på något du ätit rekommenderas kontakt med BVC innan du utesluter något från din kost. Följ livsmedelsverkets kostråd för ammande.

Bröstmjölk håller tre dygn i kylskåp och sex månader i frys. Tina eller värm mjölken i vattenbad. Om du har mycket mjölk och vill donera, kontakta Modersmjölkcentralen på Södersjukhuset.

De vanligaste amningsproblemen är sugblåsor, sår och mjölkstockning. Läs gärna mer om amning i Kunskapsbanken.

Att amma är det vanligaste sättet att mata ett nyfött barn. När amningen fungerar kan det kännas som ett både självklart och enkelt sätt att ge barnet mat och närhet.

Som nybliven mamma kan man behöva lära sig att amma och man behöver ofta mycket stöd och hjälp i början.

Modersmjölksersättning

Av olika skäl kan eller vill inte alla kvinnor amma sina barn. Det finns fullvärdiga modersmjölksersättningar att ge barnet som komplement till bröstmjölk eller i stället för bröstmjölk under det första halvåret.

Om man under den första tiden väljer att både amma och ge barnet bröstmjölksersättning är det bra att erbjuda bröstet först och därefter ge ersättningen. Barnet behöver nämligen stimulera brösten regelbundet för att få igång och upprätthålla mjölkproduktionen.

En annan anledning till att amma innan ersättningen ges är att maten kommer snabbare med nappflaska än vid amning vilket en del barn föredrar efter att man väl introducerat nappflaska.

Bröstmjölksersättning eller urpumpad mjölk kan ges i nappflaska. Att ha ögonkontakt med barnet och att vara hud mot hud är viktigt för anknytningen mellan barn och föräldrar. Det är därför en fördel om det är just föräldrarna som matar barnet.

Barn som flaskmatas äter, liksom ammande barn, oregelbundet och olika mängd vid olika tider på dygnet. Det är viktigt att följa barnets behov och önskan. Ha gärna barnet i halvsittande position och tänk på att mjölken kommer snabbt ur en nappflaska och mata därför barnet i lugnt takt med kortare pauser.

Första dygnet rymmer barnets magsäck ca 10 ml, andra dygnet ca 20 ml osv. Efter första levnadsveckan följer BVC viktutvecklingen och ger rekommendation om matmängder.

Se gärna filmen om flaskmatning i Kunskapsbanken.

Om amningsproblem uppstår inom barnets första levnadsvecka kontaktar du det sjukhus där du födde barn.

Från och med dag åtta är det BVC som tar över amningsrådgivningen.

Vid behov av utökat amningsstöd kan man söka hjälp på en amningsmottagning.

Amningsmottagningen på BB Stockholm Family Kungsholmen har telefonnummer 08-120 555 90. Hit kan regionens alla ammande/kvinnor vända sig, även ni som fött på annan förlossningsklinik än BB Stockholm.

• Amma så ofta barnet visar tecken på att vilja suga oberoende av tidpunkt för tillmatning. Lär känna igen barnets tidiga signaler på att vilja amma.

• Barnet vill och behöver oftast amma tätare vid nedtrappning för att stimulera till ökad bröstmjölksproduktion.

• Minska mängden vid tillmatning varannan dag med 10 ml/måltid.

• Minska i första hand mängden per tillmatning så barnet vill amma oftare.

• Även minskning av antalet tillfällen för tillmatning kan övervägas men uppmuntra då samtidigt fri amning.

Det finns utförlig och tydlig information om nedtrappning av tillmatning. Kika in i länkarna ovanför. Vi rekommenderar följande informationskällor i detta ämne:

• AMSAK

• Finska Amningshjälpen

• Rikshandboken för Barnhälsovård

Prata gärna med din BVC-sjuksköterska eller barnmorskan på barnmorskemottagningen om du behöver hjälp eller information.

Vi har även en egen amningsmottagning på Kungsholmen, dit man kan vända sig vid behov av utökat stöd.